monikam

marcus och johnny

marcus, johnny och pippi

christian gabel.                                                                            foto carolina wahlberg

marcus och jag                                                                           foto:carolina wahlberg

efterfesten dag två spenderades i johnnys hotellrum. med öl, och soul som marcus i princip bara ville lyssna på.
christian pratde om vad han trode tjejer gjorde i toan tillsammans, och johnny fick låna min sjal. det blev spex.
carro tog de två sista bilderna jag de två första. önska att dessa grabbar bode här, jämnt var här.

bilder från både torsdagen och fredagens spelning. jag dör. det var verkligen nostalgi på topp. det här kommer jag leva på resten av hösten. tack grabbar.

jag är nervös, sjukt nervös och pepp. Imorgon ska jag träffa Bob Hund!

sitter och försöker kolla igenom mina bilder så jag kan fixa ihop en portfolio tills på tisdag. det går inge bra. massa barn. jag kommer bli sågad. ja och sen har jag massa konsertbilder och porträtt och en och annan serie. men jag är verkligen inte nöjd och sitter och gör om gör rätt.
ångesten blir väldigt stor. men samtidigt känner jag mig lugn.


njuter av höstregnet som ger ifrån sig en vacker melodi mot asfalten.
njuter för en gångs skull.

Och vad jag bryr mig om nu
är att se din blick så sårad
när alla löften klingar falskt
nästa gång du lovar någon allt
Vad jag bryr mig om nu
i dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig




att det ska vara på detta sätt, att man ska behöva ha en klump i magen varje gång man går på gatan. 
varför ska allt vara så komplicerat.
vuxen?
nej.
osäker?
ja.
du.

Jag har verkligen försökt vara mig själv, försökt vara som jag brukar, men på något sätt
lyckas jag bli osäker och gå in i mig själv. jag är inte sån.
du gör mig sån.
du är av ondo.

nollningen är över. nu börjar allvaret på RIKTIGT. plugga, gräva, plåta och skriva. det gör att man inte hinner känna efter så mycket. har nu haft ont i halsen, kroppen, örat till och från. men får inte slappna av för då kommer det, förkylningen.

har hängt hos lena med lena idag. gick en promenix till copp med josse, träffa pojkarna jimmy och simon, satt och pratade på bänken. gick hem laga middag med lenna, sedan kom josse, simon och jimmy tillbaka för kaffe och paj. det är så mitt sundvall bör vara.

det luktar verkligen höst nu...

det var ett tag sedan jag kände så här, trodde aldrig känslan skulle komma så tidigt. men den har kommit, sagt kryper den på  min kropp och själ, sakta äter den upp mig inifrån. en vecka har gått och känslan är där. försöker förstå men inget är klart. varför så tidigt, varför denna känsla. önska jag hade mina vänner här. dom man kan ringa när som helst. sundsvall är inte mitt ställe, har aldrig varit. hatar att behöva vara en börda för folk hatar att känna ensamhet. hatar att behöva sitt här utan att vara lugn.



försök skratta le, ingen får se.